torsdag 25 februari 2010

tisdag 23 februari 2010

Fingervante - OS-stickning



En klar - en kvar!! Mest gillar jag den långa, raka mudden, och inte var det så svårt som jag trodde.

söndag 21 februari 2010

Orka...

Jag skulle kunna skriva idag om fredagens inspelning av radioprogram på JMG, om hur det går med mina fingervantar, om hur det känns att i morgon av Af vara "utvald till att deltaga i en aktivitet" hos en "kompletterande aktör" och hur det var på den holländska puben Het Ammsterdammertje i natt när 1500 m skridsko gick...om jag bara orkade...

Jag är så trött, både fysiskt, av att gå i horisontell snöstorm med isande "piggsnö" rakt i ansiktet, och mentalt, fast jag vet inte vilket som tar mest energi. Det är nog ett antal faktorer som just nu ligger och stjäl energi.

Jag skriver mer sen...när jag orkar...

lördag 20 februari 2010

I natt...

Tävlar alla svenskarna på skridsko 1500 m, Daniel Friberg, Johan Röjler och Joel Ericsson.
Tävlingarna börjar strax efter 01.00 och kan ses på webben www.svt.se/os ocn nu måste vi hålla tummarna för dem.


fredag 19 februari 2010

Tiddelipom


Snön vräker ner - tiddelipom
alltmer ju mer - tiddelipom
alltmer ju mer - tiddelipom
det snöar.

Och nästa vår - tiddelipom
om bra det går - tiddelipom
i mina tår - tiddelipom
det töar.


(
Nalle Puh´s visa, A A Milne)

onsdag 17 februari 2010

Många känna sig kallade,men få äro utvalda.

Men jag är utvald.
Idag kom det ett brev från den kompletterande aktören AcadeMedia.

(Förra torsdagen var jag på info om JUG och då blev vi presenterade 4-5 kompletterande aktörer, alltså coachingtjänster som Af köpt in. Jag frågade om det fanns någon statistik över hur väl de olika aktörerna lyckats, men det fanns ingen, trots att upphandlingen gällt samma företag i flera år. Hur ska jag som arbetssökande veta vilken som passar mig bäst?? Det blev till att välja nån som ligger bra till geografiskt, dvs dit det är lätt att ta sig med spårvagn.)

Brevet var skrivet i en uppfordrande, men ändå idrottsligt käck ton:

Hej!

Du har av Arbetsförmedlingen (Vadå? Jag valde väl själv, eller...?) blivit utvald att deltaga i en aktivitet (Hemlig aktivitet? Mission impossible?) hos AcadeMedia Jobb med start måndag 22 februari kl. 9.30 ( precis vad jag trodde - slut på sovmorgnar).
...
Om du mot förmodan ( Du har ju ändå inget liv.) ej kan komma till start (så kommer jag att bli diskad och får inget aktivitetsstöd?), ber vi dig snarast kontakta....

Ursäkta den ironiska och raljanta tonen, men jag har med tiden blivit luttrad och cynisk.
Den som lever får se.

Nu till något roligare:

I morgon kan ni lyssna när jag är med i direktsändning i Göteborgs Närradio; Radio JMG kl. 14.00-15.00 eller på webben www.gnf.nu 94,9 MHz.

Varför det? Jo, det kom ett mail till mig på Ravelympics Team Sweden, som löd så här:

"Jag läser på journalistprogrammet i Göteborg och vi planerar ett radioprogram där vi skulle vilja ha gäster som stickar i studion och berättar lite om OS i stickning. Programmet kommer att direktsändas på torsdag (18/2) klockan 14.00. Det är alltså ett entimmesprogram med inslag men med stickningen som ett återkommande moment där vi vill se hur mycket man hinner sticka på en timma. Det kommer att vara ett aktualitetsprogram med lokalanknytning med mycket fokus på Göteborg och det vore väldigt trevligt med ljudet av stickor och som en annorlunda ingång på OS. Jag såg att du bor i Göteborg och undrar därför om du kanske, om du är intresserad, kan ringa mig så kan jag berätta mer."

Jag som är pigg på lite roliga grejor, ringde henne, och på den vägen är det!!

Jippie!

Frälsningen är nära! NU har jag fått tag i hostmedicin, så inatt hoppas jag kunna sova bättre, och bli piggare och gladare och orka ta mig utanför huset.
HURRA!

måndag 15 februari 2010

Nu är jag igång med OS...

Tank att små mikrober, baciller eller virus eller vad det nu är, som man inte ens ser, kan vara så jobbiga. Nu är det inne på tredje veckan och trots att jag övar varje natt, så blir hostan inte bättre.
Jag VILL vara frisk nu! Fatta det nån gång!


OS har börjat och så även min OS-stickning. Jag var sen i starten och förkylningen har gjort att det inte blir så mycket stickat, men jag är i alla fall igång med mina fingervantar. Än så länge utan trassel =), men när jag kommer till fingrarna blir det kanske annat ljud i skällan.
Jag stickar på...

torsdag 11 februari 2010

Af - JUG

Idag är det dags att gå på informationsmöte på Af om JUG.

UPPDATERING:
Ja, jag vet inte vad jag ska säga om informationsmötet. Jag har ju varit på en del och det skulle vara roligt med nåt annat nån gång än en powerpointpresentation och en person, som läser högt för oss det vi alla kan läsa på väggen. Det går på en kvart och det kunde man lika gärna göra via internet. MEN man måste ju kontrolleras att vi har varit där, annars blir det inga pengar.

Jag lärde mig i alla fall ett nytt uttryck idag, som jag aldrig tidigare hört :
kompletterande aktörer
Är det någon som vet vad det är i detta sammanhanget? Det är fritt fram att gissa.

Mer göteborgshumor i GP 10/2

”Hellre Pink än Kiss” (apropå konserter på Ullevi)

onsdag 10 februari 2010

Jävla människor!

Jävla människor och självupptagna idioter finns det gott om. Det blir allt tydligare för mig för varje dag som går. Det verkar vara mer regel än undantag att det är egocentriker med förkrympt känsloliv, som få råda i samhället och i vardagslivet.
De finns överallt, även där man minst anar det. Man hittar dem i regeringen, riksdagen och myndigheter, där deras handlanden och beslut kan vara förödande för den enskilda människan.

Men ännu värre är när man upptäcker att de finns ibland dem man trodde vara ens vänner. De ger sken av att vara ens vän och förtrogne bara för att gemenligen slå till när man måste börja att bry sig om och lägga ner energi på sitt vänskapsförhållande. Man vill ta men inte ge.

"I nöden prövas vännen" heter det, och det är verkligen sant. Tyvärr är det inte så många som består provet, som man hoppas. Å andra sidan - med sådana "vänner" behöver man inga fiender.

Jag har fått många vänner i bloggvärlden, som visar stor empati och styrka och ett stort engagemang. Det är egentligen märkligt att människor som jag aldrig träffat i verkligheten kan ge mig så mycket inspiration och "jävlar anamma", när andra, som jag umgåtts med dagligen under lång tid, visar sig vara fega vindflöjlar och empatilösa egoister.
Alla behöver vänner - "No man is an island" * - men det gäller att välja rätt vänner, och det är inte lätt. De kommer och går och det är inget konstigt med det, men när vänner sviker och knuffar ner mig i avgrunden utan minsta förvarning, då blir det tungt och det är något jag aldrig glömmer.

Jag tänker inte längre hålla någon bakom ryggen och hymla med vad som hänt. Var och en är ansvarig för sina handlingar och förr eller senare hinner konsekvenserna av ens handlingar ifatt en. Kalla det karma eller vad som helst...

Det är lätt att fördöma andras beteende, men när man sedan gör om samma sak själv, då är det antingen enfaldigt eller elakt. Jag vet inte vilket som är värst.
I mitt föregående inlägg kan man läsa om Y och X och hur jag hamnade tillbaka till ruta ett. I början fördömde X Y:s uppförande, när Y bröt anställningsavtalet hon skrivit med mig och de hade också en annan schism. X "tog" många kunder från Y och jag fick mycket sympatiyttringar från flera håll, men främst från X. "Man får inte göra så. Man sparkar inte på nån som redan ligger ner".
Jojo, det tog ett tag och sedan låg jag där igen - i avgrunden.

Min pappa skrev en gång i min poesibok ett kinesiskt ordspråk: " Om någon förolämpar dig, så res ditt huvud så högt, att förolämpningen inte når upp."

Det har jag tänkt mycket på. De som förolämpar, sviker och är elaka förminskar bara sig själva i mina ögon.

"Tala är silver, men tiga är guld" - och idag nöjer jag mig med silver.


* ur Meditation XVII av John Donne (1572-1631). Donne har inspirerat både Paul Simon (I am a rock) och Ernest Hemingway (For whom the bell tolls, Klockan klämtar för dig)
Läs mer här


måndag 8 februari 2010

Tillbaka till ruta ett?

OBS! Långt inlägg




Jag har fått många mail från bloggkamrater om vad det var som hände, eftersom jag hamnade tillbaka på ruta ett. Efter att ha läst dagens inlägg hos Carpe Diem bestämde jag mig för att berätta för den som vill läsa, och vill man inte så är det bara att låta bli.

Det finns förstås alltid två sidor av en händelse, och det här är min.


I mars 2007 fick jag arbetsträna i en liten butik i närheten. Det gick väldigt bra. Jag var nöjd och Y, som hade butiken var nöjd. Så nöjd att jag blev erbjuden anställning med början efter trettonhelgen 2008. Det skrevs anställningsavtal och allt var ljust, men den 16 december fick jag beskedet att Y ångrat sig och att ingen anställning skulle bli aktuell.

Det var som om någon öppnat en fallucka. Dessutom var det ett avtalsbrott, men det orkade jag inte ta itu med.


Det fanns en annan liten butik i närheten och X, som ägde butiken, och jag kände varandra flyktigt, sedan tidigare. X och jag lärde känna varandra bättre och bättre och i september 2008 startade jag en blogg åt X, som jag underhöll i 15 månader. Den blev ganska snabbt välbesökt och populär, både bland kunder, leverantörer och runt om i bloggvärlden. Bloggar är ju en utmärkt marknadsföring och dessutom gratis. Så småningom startade jag också nyhetsbrev, som jag också skötte om.


I mars 2009 blev det bestämt med X och Af att jag kunde få ha 6 månaders praktik där. X och jag har samma historia med utmattning och depressioner, så vi förstod varandra väldigt bra och kom varandra allt närmare. Jag fick uppmuntran och beröm hela tiden, fick gå med på mässa, blev tillfrågad vid inköp, fick vara delaktig i stor del av verksamheten. I början av september var praktikperioden slut. X försökte övertala Af att förlänga den eller hitta nåt sätt för mig att få vara kvar. Men det gick inte.

”Hur ska jag klara mig utan dig? Jag är så glad att jag har dig!” fick jag höra och ofta fick jag telefonsamtal hem ”Det är ensamt här. Kommer du hit och fikar?” och det gjorde jag gärna.


Det var trevligt att sitta och fika och prata och vi smidde så småningom planer på ett gemensamt företag, som skulle vara positivt för oss båda. Jag skulle få ett jobb och X skulle slippa jobba så mycket, vara ensam om alla beslut och ha ett ”bollplank”. Vi kom överens om – muntligen – att få det till stånd vid årsskiftet 2010. Framtiden såg ljus ut och jag fann ingen anledning att vara så aktiv i mitt jobbsökande, eftersom det ändå skulle lösa sig efter årsskiftet.


MEN den 10 november hände något som jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig. Y ringer till X och säger saker (som dessutom var osanna) till X om mig, som gör att X blir väldigt upprörd. Y och X var konkurrenter och hade i princip ingen kontakt med varandra i vanliga fall. Vad det rörde sig om fick jag veta senare på kvällen.

Följden blev att nästa förmiddag fick jag veta per telefon att X inte ville ha nån verksamhet ihop med mig, inte heller se mig i butiken mer.

Från att ha varit en god vän, och en presumtiv kollega, uppskattad från diverse håll, gick jag efter Y:s telefonsamtal till att vara en opålitlig, självsvåldig bråkmakare, som X inte ville ha att göra med mer.

Inget av det som vi planerat skulle bli verklighet.


Jag trodde först inte mina öron. Det var chockartat, det var som om marken under mig försvann. Massor av tankar gick genom huvudet. Varför???

Kände vi inte varandra bättre efter ett helt år, än att allt kunde kullkastas med ett telefonsamtal?

Var jag inte att lita på?

Vi, som kommit överens om att alltid vara raka och säga till så fort nåt inte var bra, varför hade jag inte fått höra nåt från X tidigare?

Vad hände med vänskap och ärlighet? Jag förstod det inte och gör det inte än. Vem kan man lita på?


MEN jag lämnade tillbaka nycklar, lämnade från mig bloggen (mitt sista inlägg skrev jag den 10 december), lösenord till mailen och nyhetsbreven och sedan var det inget mer. Historien upprepade sig. Visserligen fanns inget skrivet avtal den här gången, men jag befann mig i samma situation som i december 2008 – tillbaka till ruta ett.


Varför Y ringde till X? Jag tror att det kan bero på att Y:s butik inte gick så bra längre. Senare samma kväll mailar Y till X och föreslår ett samarbete om kampanjer och ev. mer - och då kanske jag var i vägen. Men det är bara vad jag tror...

Tävling

Sista chansen idag att tävla om fina smycken hos Levinda.

Till mig själv


Jag har gett mig ett fantastiskt vackert armband med tennbroderi. Det går tre varv runt handleden och det liknar inget tennarmband jag haft förut. Det är inflätat små silverkulor i tennbroderiet och jag tycker såååå mycket om det.
Formgivaren heter Ann-Helen Rönnberg och HÄR kan ni titta in på hennes hemsida och se fler läckra saker. Njuuut!

lördag 6 februari 2010

Inför OS 2010 - skridsko

Som jag tidigare berättat är Sverige representerat i skridsko med ett lagtempolag. En av deltagarna är kompis med mina söner och är här från Göteborg; Joel Eriksson. Han har fått en egen fanclub på Facebook och nu har han fått en egen låt också - med video.

onsdag 3 februari 2010

OS 2010



Jag har gått med i Ravelympics 2010 och är en av deltagarna i Team Sweden.

Mina grenar är Mittens Moguls ( vantpampar) och Single Skein Speed Skating (enhärvehastighetsåkning på skridsko). Det finns en massa grenar, men jag tycker att 2 st räcker för mig. Invigningen närmar sig och det är då det hela sätter igång.
Tyvärr har det blivit ett litet avbrott i träningen pga en lättare infektion, men kommer snart att vara igång med höghöjdsträningen igen.

Rubrik i dagens GP


...och nej, det handlar inte om uppblåst mage...utan om väderleksläget...men medge att det var lite kul...typiskt "gôttebosskt"

Dagens meny

Te - diverse smaker
Noskapintabletter
Kan Jang
Beroca
Alvedon
Echinaforce
Kaffe, svart och starkt

Utvärtes:
Noviform ögonsalva
Lypsyl
Handcreme
+ en kelen kattfröken

Ynk

tisdag 2 februari 2010

Dagens fniss: Teletubbies - Laa Laa, Dipsy och de andra

A. skulle på maskerad häromkvällen och var klädd som Laa Laa i Teletubbies.


Det är ett tag sedan J. och hans kompisar också skulle på maskerad och köpte de här dräkterna på Ebay. Tyvärr kom dräkterna inte fram i tid, men det var jätteroligt under provningen

Här sitter L. som Tinky Winky...antennen är en nedåtvänd triangel. Tinky Winky är en konstnärlig natur, som tycker om att ramla.

...S. som Po...cirkelformad antenn, har en sparkcykel. Po kan tala publikens språk och kantonesiska.
...och J. som Dipsy...svartvit "ko-mönstrad" cylinderhatt, antennen är rak. Tycker om natur.

Tråkkameran vill inte alltid samarbeta, men om man tittar nära kan man se hur roligt det var.

"Se inte så ledsen ut!"

Fundersamma Teletubbies
"Kommer det en film nu?"